Strindberg Project

Esplanadsystemet

A Poem By August Strindberg

Där gamla kåkar stodo tätt 
och skymde ljuset för varandra, 
dit sågs en dag med stång och spett 
en skara ungfolk muntert vandra     Och snart i sky 
     stod damm och boss, 
     då plank och läkt 
     de bröto loss.     Det ruttna trät, 
     så torrt som snus, 
     det virvlar om 
     med kalk och grus.     Och hackan högg 
     och stången bröt 
     och väggen föll 
     för kraftig stöt.     Och skrapan rev 
     och tången nöp, 
     att taket föll 
     och skorsten stöp.     Från kåk till kåk 
     man sig beger, 
     från syll till ås, 
     allt brytes ner.En gammal man går där förbi 
och ser med häpnad hur man river. 
Han stannar; tyckes ledsen bli, 
när bland ruinerna han kliver.-- "Vad skall ni bygga här, min vän? 
Skall här bli nya Villastaden?" 
-- "Här skall ej byggas upp igen! 
Här röjes blott för Esplanaden!"-- "Ha! Tidens sed: att riva hus! 
Men bygga upp? -- Det är förskräckligt~" 
-- "Här rivs för att få luft och ljus; 
är kanske inte det tillräckligt?" 
Translate This Text To:

0 0 0 0 0
Read 50832 Times - Genre: Poem
Published: September 10, 2010, 10:06 am