Strindberg Project

Det Gröna Trollet, Del 5

A Novel By Ola Persson

-Men varför sa du så då Maja? Han kommer ju bara tycka att du är konstig. Karin och Maja hade varit bästisar sen dom börjat trean. Dom hade följe till skolan nästan jämt, nu gick dom på cykelväg på väg dit.
-Men jag vet väl inte, jag tycker ju att han ser ut som han i Lost. Men jag hade blandat ihop namnen, men han är ju snygg han med. Fast han ser ju inte ut som honom, nä. Men jag tänkte ju på han andra
-Men Joakim ser ju inte ut som nån av dom. Inte det minsta. Han har ju uppnäsa och är alldeles finnig, ett pizzaface haha, sa Karin.
-Nä nu är du bara taskig, jag tycker ändå att han är snygg

Det var en dimmig morgon. Dom första löven hade gulnat och fallit ner på cyckelvägen. Men dom flesta satt fortfarande orangelysande kvar i trädkronorna. Strålar av morgonsol letade sig ner genom lövverket. Det låg nästan en overkligt skimmer över skogspromenaden, förtrollande vackert skulle man kunna säga.

-Vad ska du göra efter skolan, frågade Karin, Något speciellt eller?
-Nä, jag vet inte än, men vi kan vara hemma hos mig om du vill sa Maja. Typ kolla på en film eller så.

Ett par hundra meter fram, dolt av dimman, gled en lustig figur tvärs över cykelstigen. Tjejerna såg honom inte. Han hade en korg med kantareller i handen.

När han hörde rösterna ställde sig dom annars slokiga öronen rakt ut och varenda hårstrå på kroppen ändrade riktning. Från öronen ilade det sen hela vägen ut med ryggraden. Hela kroppen ryckte till så kraftigt att han tappade hälften av kantarellerna på marken. Sen försvann han snabbt in i skogen.

-Men titta Karin, sa Maja. Vad mycket kantareller. Nån måste tappat dom, det finns säkert ett superbra svampställe här då Vi kollar det i eftermiddag, på vägen hem.

Sen gick dom vidare utan en tanke på vems kantarellerna var.
Translate This Text To:

2 0 0 0 1
Read 8311 Times - Genre: Other
Published: September 12, 2010, 4:27 pm
Tags : Troll, Grönt